Björnhammaren väcks sakta till liv

En gång var Björnhammaren en blomstrande folkhemsby. På bruket arbetade runt 100 personer med att dra järntråd som blev till spik på Gryts fabrik några kilometer bort. Mitt i byn låg Gullans ICA-affär och här fanns till och med ett eget stickspår från järnvägen mellan Örebro och Norrköping.

Från familjeidyll till tomma hus i Björnhammaren

De gamla arbetarbostäderna räckte snart inte till för den växande byn. På sextiotalet lät bruket bygga en hel gata med tio gula villor för att locka barnfamiljer. Gatan fick namnet Björnhammars ågata, men i folkmun blev den ”Lyckliga gatan”. En gata som snabbt fylldes med liv och lek. Och kanske också av sång.

Men strukturomvandlingen slog hårt mot Björnhammaren. Spiktillverkningen krävde allt färre anställda och ett efter ett tömdes husen i byn. Några nya hyresgäster syntes inte till. Leken och sången på Lyckliga gatan tystnade allt mer.

Några nya hyresgäster syntes inte till. Leken och sången på Lyckliga gatan tystnade allt mer.

2008 låstes den sista dörren för gott. Sex år senare var trådfabriken ett minne blott. De tomma husen lämnades åt sitt öde. Ryktet om den övergivna gatan spreds och nyfikna besökare letade sig till byn. Många ville bara uppleva den närmast spöklika miljön. Andra hade mörkare avsikter. Husen vandaliserades och inventarier stals.

Nu blickar Björnhammaren framåt

Efter spikfabrikens konkurs var Lyckliga gatans saga all. Sextiotalshusen revs och de flesta andra husen i byn såldes till privata ägare. Efter några år som flyktingförläggning rustas nu många av de äldre byggnaderna upp för att bli permanentboende och fritidshus. Kanske går Björnhammaren en ny vår till mötes?

54 smaker glass i Hjortkvarn

Om du besöker Björnhammaren så kan du också stanna till i grannsamhället Hjortkvarn och äta glass på glasscaféet Gó Glass. Hos byns stora turistattraktion ringlar sig kön ofta långt utanför entrédörren. Här får du välja bland drygt femtio glassmaker.

Tänk på!

Björnhammaren har en intressant historia och ska behandlas med respekt. Besök gärna byn, men tänk på att alla hus, även de tomma, är privat egendom. Så oavsett om någon bor i huset eller inte, ska du agera precis så som om huset vore bebott. Du behöver ägarens tillstånd för att gå in i huset eller att röra dig på tomten. På svt.se finns bra information vad du ska tänka på om du besöker ett ödehus eller liknande.

Vill du läsa fler spännande historier? Här kan du läsa om det bäst bevarade av Sveriges äldre krematorier.