Allt började i Örebro. Kemisten Harry Roberts hade just återvänt från studier i Tyskland. Med sig i bagaget hade han en guldklimp: Ett recept på alkoholfri julöl. Fadern, Robert Roberts, blev stormförtjust. Som nykterhetsförespråkare hade han länge sökt ett alternativ till all den öl som flödade vid de svenska julborden. 1910 startade de båda ett bryggeri och senare samma år lanserades Roberts julöl. Namnet till trots en bubblande läskedryck.
Försäljningen gick trögt. Desto bättre sålde en annan av Roberts produkter, Champis som var en läsk som tagits fram som alternativ till champagne. Men familjens julöl fick vänta på sin tid för 1922 folkomröstade svenskarna om totalt alkoholförbud. Resultatet blev ett knappt nej, men debatten kring svenskarnas alkoholkonsumtion fortsatte. Några år senare grundades Systembolaget och drickandet reglerades alltmer. Enter the julmust.
Ölen blev must och ett måste på svenska julbord. Försäljningen sköt i höjden och den bubblande drycken har sedan dess svenskarnas julvanor i ett fast grepp. Musten forsar fram ur bryggerier över hela landet. Men Örebro spelar alltjämt en viktig roll.
De hemliga ingredienserna i julmust
För Roberts finns kvar än idag. I den lilla fabriken på Aspholmen i Örebro tillverkas än idag det extrakt som nästan alla bryggerier använder sig av. Tycker du att olika must smakar olika beror det helt på tillverkningsprocessen, vattnet och hur mycket socker som tillsätts. Själva grundsmaken är densamma. Men vad smakar det egentligen? Malt och humle är två ingredienser. Frukt och bär ingår, men mer…?
Ja, säg det. Bara ett fåtal vet exakt. En av dem är Göran Roberts, sonson till Harry och tidigare VD. Receptet hålls inlåst – Göran kan det utantill – och tas endast fram när kvalitetskontroller ska göras.
En sak som ingår är i alla fall apelsiner. Eller snarare apelsinoljan som finns i skalet, något som örebroarna blev varse om på 1930-talet. När apelsinerna skulle skalas hänges en banderoll upp över Drottninggatan: ”Apelsinskalning pågår”. Då kunde var och en titta in till Roberts dåvarande lokaler strax bakom Nikolaikyrkan och hämta med sig billiga färdigskalade apelsiner.
Must året om och lagrade varianter
På senare år har julmusten utvecklats. Lagrad julmust har blivit en delikatess och försök har gjorts att lansera drycken även övriga året. Sommarmust till midsommar blev aldrig någon succé. Kanske går det bättre för den något sockersvagare Vintermusten som dök upp på butikshyllorna häromåret.
Även påsken har gjort musten till sin. Här har det gått bättre och påskmusten är numera nästan lika obligatorisk som sin juletiketterade kusin. Men hur är det egentligen? Är påsk- och julmust samma sak? ”Ja”, hävdar många. ”Det är bara lagring och vattenkvalitet som skiljer”. Andra menar att receptet faktiskt varierar.
Göran Roberts bara ler när han får frågan. Han om någon borde veta. Vi andra får sväva i ovisshet. Samtidigt som vi läppjar på ett glas julmust. Made in Örebro.